Skolmuseet

 

Byggnader


1. Informationsbyggnad:  Försäljning av hantverk ock handarbeten

2. Skogskoja: Skogsarbetarbostad från 1920-talet med plats för 16 man, en så kallad Eldpallkoja. Här skulle alla laga sin mat och koka sitt kaffe samt torka sina kläder. Fanns det hästkörare i kojlaget tog de även med sig selen in i kojan. Ljuset var i bästa fall en stallykta, men oftast var det bara skenet från elden som lyste upp.

3. Stall: Ett autentiskt 3-hästars stall från 1920-talet, vissa stall hade plats för 10 hästar. de var då byggda med ingång på bägge långsidorna och hade plats för 5 hästar på varje sida, med en timrad mellanvägg. I en del kojor byggdes även ett stall. Selen och bossen togs oftast in i kojan och torkades.

 4. Vedbod:

 5. Skogvaktarkoja: Här bodde skogvaktaren och avmätaren. Ibland bodde även tummarlaget i stugan.

 

6. Redskapsbod:  Här visas gamla arbets- och körredskap, allt ifrån den första timmerkälken. (Bogsläden), Bjelkmeden,  Kolryssen mm. som har fått sitt namn efter ryssja, eller kolstig som den kallas här. Liggande på marken en stock som är fälld med yxa, förmodligen på 1860-talet. I övrig finns beskrivning på varje föremål.

7. Cirkelsåg:  Driven av en 1-cylindrig liggande råoljemotor från 1919.

 

8. Timmerlass: Detta är ett normallass för en häst, det innehåller omkring 8-9 kubikmeter, vikt ca: 5-6 ton. Timmerkälkarna eller Timmerdoning som den också kallades, började tillverkas av smeden och snickaren Fens i Frykände  omkring år 1890. Då var epoken Bogsläden över. Bakom timmerlasset finns en släpstötting, på den "Lunnades" transporterades virket från skogen fram till den plats där man lastade över på timmerkälkarna.

9. Utställningshall: Här visas en gammal nyckelgömma ock fina träskulpturen m.m.

10. Smedja med kammare: Smedjan har en bälg från 1800-talet samt smidesverktyg. Härden saknar skorsten. Före 1864 finns inga skorstenar i smedjorna. Allmogen var ålagd att hålla skräddare, klockare och skomakare. Här i byn bodde sista byskomakaren i en smedjekammare. I kammaren förvaras Lyskullan eller som den också kallas Skomakarkullan. Den är känd från år 63 e.Kr. Genom att placera  ett ljus bakom den vattenfyllda flaskan fick man då ett förstärkt ljus så att det gick att arbeta även när det var mörkt.

11. Lusugn: Stenarna eldades upp så de blev mycket heta, sedan blötlades kläderna och därefter de ovanpå valvet. Då brändes loppor och löss upp, som var en plåga i skogskojorna.

12. Eko-museum: Biologi, Geologi, Ekologi och dagens skogsbruk. Det samlade skogsbruket i Härjedalen, Curt Lofterud och Leif Tjärnström har medverkat till att ta fram denna utställning.

13. Naturstigens början: Här börjar den fina naturstigen som går runt Sliptjärn och fram till gårdssamlingen.

14. Skvaltkvarn: Här maldes säden till mjöl. Inom Ångersjö socken är 16 skvaltkvarnar kända. Kvarnstenarna kommer från Kvärnfjellet i Selbu, Norge. Det fanns tullmjölskvarnar, men där fick man skatta bort 10% vardera till prästen, kyrkan och staten. Här förekom  ingen skatt, såvida inte skattefogden på Faxeholmen  upptäckte Ängersjös skvaltkvarnar.

 

 

15. Vattenslipen: Liar och andra verktyg slipades här. Den här slipen kallades Åsslipen och användes ändå fram till 1920-talet. Varje gård i Ängersjö hade en egen slip. Siste brukaren av Ås-slipen var drängen och spelmannen Sven Pålsson (1847-1923).

 

 

16. Slåttbu ock Myrjöhässja:  Slåttbu: Här övernattade slåtterfolket. PÅ jordgolvet lades hö, framför gjordes en s.k. nying som tändes på kvällen och gav värme in i "Bua". Samtidigt hölls myggen borta genom rökutvecklingen. Myrjöhässja: Myrhöet bärgades på myrarna och var det huvudsakliga fodret. Många gårdar hade sina slåttermyrar miltals hemifrån, därför hade man s.k. vinterhässjor så att höet kunde fraktas hem vintertid.

17 Kornlada: I denna finns en s.k. Tröskbult känd från 1500-talet.

 

18. Ladugård (bagarstuga): Här finns en murpanna för uppvärmning av vatten samt en bakugn för tunnbrödsbak och en öppen spis. I ladugården kunde även en  faxkammare finnas, som användes födorådskammare, snickare- och hantverksrum. Den kunde även användas som sommarbostad.

Bagarstugan. Jämtland fotograf Bertil Alexander

19. Mangårdsbyggnad: Huvudbyggnaden i gårdssamlingen där familjen bodde.

 
Vardagsrum \ kök
 

20. Hölada: De var ofta placerade runt om på gärdena, för att man ville ha närhet till ladan när höet skulle läggas in. samt om elden kom löss på gården så hade man ändå höet kvar.

21. Lövhus: Här förvarades det strukna sälglövet ock björkriskärvarna.

22. Gethus: Förr var det vanligt att varje gård hade getter, en del familjer hade bara getter. De var "lättfödda". och livnärde sig på hö av lite sämre kvalitet. Familjerna fick såväl mjölk som kött av getterna.

23. Härbre: Där förvarades kött, såväl torkat som saltat samt fisk och säd.

 24 Blästerugn: Här brändes och smältes myrmalm. 

25. Tjärdal: Den här ugnen är byggd 1994 och är cirkelrund i motsats till hur ugnarna byggdes här förr, de låg oftast i en sluttning och var utgrävda som ett dike. Veden skall läggas stjärnformigt med den enda änden mot hålet i botten, sedan tänder man runt om med små fina tjärstickor. Det skall brinna mycket kraftigt som en riktig brasa, sedan täcker man över men mossa.

26. Kolbotten: Detta är platsen där vi bygger upp kolmilan, som i regel kolas i augusti.

27. Kolarkoja: Det var  främst kolarna som byggde  och nyttjade dessa, de byggdes på strategiska platser innan kolningen tog vid. Oftast var de betydligt mer provisoriskt byggda än den här och kallades även för vaktkojor.

 Kolarkoja Fotograf Jämtlandsbilder  Kolarkoja Fotograf Jämtlandsbilder

28. Modellhall, flottningsmodell: Här visar vi hur man flottade förr, all flottning i Sverige upphörde våren 1992. I Ljusnan varade flottningen åren 1753- 1967 efter  det tog en 200-årig epok slut.

29. Stenkran:  En sådan kran har använts vid byggande av flottleder samt vid stenarbete vid brobyggnader, stenkällare, vägtrummor. husgrunder m.m. Det fanns kranar som lyfte 15 ton, men den här lyfte 3 ton.

30. Spånhyvel:

Spånhyvel Foto Jämtlandsbilder  Spånhyvel Fotograf Jämtlandsbilder